Hur många gånger tittar du på din telefon varje dag? Vad ger det dig?
Många dagar känner jag att jag gör det alldeles för ofta. Tittar på telefonen alltså. Många gånger varje dag sitter jag och ”tomscrollar” igenom mina flöden, facebook och instagram, gång på gång. -Men till vilken nytta? Bara av ett knapptryck så fylls mitt huvud av människors åsikter -om allt, information (som ofta är felaktig), annonser, reklam, osv..
Varför är det så lätt att bli fast i detta beteende?
Att gång på gång scrolla igenom dessa flöden, som ofta inte har förändrats så mycket sedan sist en var där och kikade.
Vad är en så rädd för att missa?
Varför lägga ned så mycket tid på detta?
För det gör faktiskt det. T a r t i d . Några minuter där, några till där, en kvart där, osv.. Tillslut har säkert en timme (eller timmar) lagts ned på att tillbringa sin tid tillsammans med telefonen. Istället för att umgås med de människor som finns en nära.
Jag tror inte att det är tiden jag lagt ner framför skärmen som jag kommer att minnas när jag blir gammal.
Jag kan uppleva en liten form av stress när jag ser att lampan på telefonen blinkar. -Kom och läs, kom och läs, säger den.
När jag sedan klickar in, och ska se efter varför lampan blinkar. Så är det inte säkert att någon har ringt, skickat ett sms till MIG eller något annat ’viktigt’. Utan det är någon som lagt in ett inlägg i en facebookgrupp, eller kommenterat samma bild som jag tidigare kommenterat.
Ska jag avbryta det jag håller på med, för att jag ska gå in på Facebook för att se att någon (som jag kanske inte ens känner) lagt in en smiley i ett kommentarsfält.
Nej, i sommar har jag stängt av aviseringarna till mina sociala medier. Och det är så skönt. Jag blir lugn i huvudet.
Jag kommer fortfarande att kika in och ladda upp bilder på facebook och/eller instagram, säkert varje dag. Det här med bilder tycker jag är kul. Men ”tomscrollandet” fyrtioelva gånger om dagen, det som jag upplever tagit mest tid men samtidigt inte gett mig något, det är över!
Det ska inte ta tid av verkligheten som jag lever i. Att sitta och titta ner i telefonen samtidigt som en umgås med folk har jag egentligen alltid tyckt är ganska otrevligt. Trots det, gör jag det själv ibland.
Sommarens utmaning blir att ha så mycket batteri kvar på telefonen som möjligt när en går och lägger sig, då har det varit en fin dag.
Titta upp från telefonen en stund, och se allt det vackra som finns runt omkring.
Vi hörs snart igen! Kram från Kajsa
