Tacksamhet

För några dagar sen fyllde jag år. 30 år jämnt. Det får mig att lägga lite tid på reflektion. Hur har mitt liv hittills varit? Hur vill jag att det ska fortsätta? Vad är viktigt för mig? Viktigt på riktigt.
Vad är det jag ser när jag står framför spegeln, och då är det inte själva kroppen som står där, utan personen. Är det en person som jag är stolt och nöjd över? Är det något jag vill ändra på?

Även om jag är samma person som jag var innan jag fyllde trettio så känns det ändå som att varje år blir lite bättre på något vis. Jag trivs med att bli äldre. Jag blir tryggare i mig själv. Både självkänslan och självförtroendet ökar för varje år och jag bryr mig mindre och mindre om vad människor tycker, och det är så otroligt skönt. Så skönt att inte känna att jag måste lägga massa energi på sådant som är oviktigt för mig.

Jag har under det senaste halvåret även fått förmånen att få vara mamma. Det har varit och är större än jag kunde tänka mig. Jag förstod nog -i huvudet- att det skulle vara det största som skulle hända mig. Men att känna själva känslan gick inte att göra förrän hon kommit till oss.
Det är en sådan mäktig känsla att ha ett barn som är viktigare än något annat, som jag skulle göra vad som helst för. Men det betyder ändå inte att jag ställer mig själv åt sidan till fullo. Jag vill fortfarande göra saker. Jag har fortfarande drömmar jag vill uppnå. Så även om mitt barn är viktigast i världen -för mig- så är jag själv också viktig.

*Jag är tacksam över att jag kunnat bli mamma.
*Jag är tacksam över min sambo, vårt liv tillsammans och hur vi ger varandra möjlighet och utrymme att uppfylla våra mål i livet.
*Jag är tacksam över min familj. Att så stor del av den finns så nära. Och att min mamma ”gick igenom besiktningen utan anmärkningar” som hon uttryckte det, på sitt återbesök ett år efter att hon fått sitt cancerbesked.
*Jag är tacksam över vänner som finns kvar år efter år i mitt liv. Men även nya vänner. Att få nya vänner som vuxen är roligt.

Jag tror det är bra att emellanåt fundera på vad man är tacksam över. Det finns så mycket när man väl börjar tänka på det, saker man kanske tar för givet många gånger.

 

Det är härligt att leva!

 

Vi hörs snart igen! Kram från Kajsa